Forskning


Intervju på Twitter med Skolporten

 


Nu intervjuar Skolporten @Makertjej live på Twitter! Berätta om Makertjej – vad är en ”makertjej” & vilka är ni som twittrar:-)? #skolporten

Makertjej är ett nätverk för tjejer som är makers i Sverige. Med oss har vi och

 

Makerspace & Makerkultur är ord som kanske inte alla har koll på – vill ni berätta, vad handlar det om:-)?

Makertjejs Makerfesto, om makerkultur!  (Läs mer här!)

Makersrörelsen är en global rörelse. En bygger eget, ofta med hjälp att datastyrda maskiner. Nära släkt med Hackers och DIY :)

 

Jag har också förstått att makerrörelsen kan handla om hantverk som slöjd, och programmering?

Absolut! Makersrörelsen är bred! Textil och slöjd hantverk, bio-hacking, programmering. Ofta med en bas i

Programmering handlar ju även mycket om problemlösning, så även hantverk i textil kan ses som ett slags analog programmering.

 

Lördag den 11 februari är det ”Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap”. Berätta varför ni vill uppmärksamma och låta just tjejerna ta plats inom Makerkulturen?

Vi vill ändra på normen som ofta är man, 20-30 år,tekniskt kunnig. Makerrörelsen kan vara en plats att bryta normer >

exvis män platsar i kvinnliga textilnormen & tvärtom. Bortse från traditionella könsnormer i skapandet på

 

Tror ni att skolan skulle kunna dra nytta av Makerrörelsen? På vilket sätt?

makerrörelsen ger programmering i skolan en språkdräkt som kan kännas relevant och autentisk då man bygger saker med >>

ett syfte och en funktion. Ett makerspace i skolan kan binda samman det formella och informella lärandet. >>

Jätteviktig. Genom kreativa processer i ett makerspace kan eleverna gå från konsumenter till producenter samt utvecklas tekniskt.

 

Vad är det som driver er i att hålla på med det ni gör? Och om man själv vill bli en ”maker” – hur ska man göra?

Demokratiseringen av samhället, egalitet. – makersrörelsen är lösningen! 😉 //

För att bli en maker behöver man bara en sak, göra saker! Learn how to fail, fail in order to learn. Våga dröm och ta dig dit!

makertjej startade av medlemmar på för vår workshop på >>

växer som nationellt nätverk & makerrörelsen organiserar sig genom nya riksorganisationen

personligen drivs jag av att lyfta tjejer och ge oss en plats, pepp och självkänsla. då är nätverket en stor tillgång!

Vem som helst kan bli en maker! Sök upp närmaste makerspace och släpp loss!

Bra avslutning på denna liveintervju med på Twitter, tusen tack😀! Intervjun publiceras i nästa nr av , ute 4 april!

 


10 februari, 2017

Kritik och olika perspektiv kring making

I de flesta sammanhang så ses making och maker rörelsen som ett helt fantastiskt fenomen som möjliggör att många kommer i kontakt med teknik, en rörelse som öppna upp och demokratisera själva teknologin och som framhäver innovation och nyskapande. Förstår mig inte fel – allt detta är viktiga och bra egenskaper rörelsen står för och företräder: men om man kolla lite djupare och börjar rota runt i de olika diskussionen och kontexten så borde det finnas även utrymme för kritik och reflektion. Så kan man t.ex. börjar fundera kring de olika perspektiven som maker rörelsen berör och utifrån de kan olika frågeställningar växer fram.

 Olika perspektiv om making, makers och maker rörelsen:

  • ekonomiskt perspektiv: innovation & ekonomisk tillväxt (start-ups)
  • kulturell perspektiv: maker (sub)kultur som fenomen och möjligt kulturell knutpunkt
  • samhällsperspektiv: kunskaps delning / lärande och open source
  • ekologiskt perspektiv: medvetenhet om konsumtion / återanvändning / re-cycle
  • teknologiskt perspektiv: större intresse för teknik driver utvecklingen framåt/ och påverka tillgänglighet och prissättning
  • produktutvecklings perspektiv: påverkan på tillverkningsprocessen

Min egna vinkling är då forskarens perspektiv och forskare inom min forskningsfält av HCI (Human-computer interaction) såg makern först som en ny användare inom en hobbyrörelse, men sedan dess har uppfattningen förändrats och maker rörelsen ses numera som en interdisciplinär arena inom social computing som öppnar upp för innovation, skola/utbildning och ekonomiskt tillväxt. Jag själv är intresserad på vad som faktiskt hände i maker kontexten: hur är making organiserat, vad är de ledande drivkrafter bakom rörelsen, har making en kulturell kontext och vad är det som faktiskt görs på en makerspace?

Men andra kritiska frågor som kan ställas är till exempel:

  • Hur öppet och tillgänglig är själva rörelsen egentligen? Få alla vara med på samma villkor?
  • Hur hållbar det vi gör på maker-, hackerspaces och fablabs egentligen?
  • Vem är det som profitera från själva rörelsen i slutändan?

Det finns väldigt intressanta vetenskapliga artiklar att kolla i på om ni är intresserad att fokusera just på de kritiska frågorna och idéerna vad making faktiskt öppna upp för, så kommer här en sammanställning av några artiklar, som gå lätt att hitta på t.ex. google scholar eller via olika bibliotek och databasar.

Men hur tänker ni kring making? Vad är det för er? Jag är jätte nyfiken att höra vad ni tycker. Om ni inte vill svara här direkt, så kan vi kanske höras eller ses framöver på spacet, över en kopp kaffe eller vid nästa makertjej träff?

// makertjej Sophie @sokuela

kategorize

Bilden visar hur jag kategorisera och försöker hitta sammanhang efter datainsamlingen


 

INSPIRATION FÖR FORTSATT LÄSANDE

Reconstituting the Utopian Vision of Making: HCI after Technosolutionism (2016) by Silvia Lindtner, Shaowen Bardzell and Jeffrey Bardzell 

Abstract: HCI research has both endorsed ”making” for its innovation and democratization capacity and critiqued its underlying technosolutionism, i.e., the idea that technology provides solutions to complex social problems. This paper offers a reflexive-interventionist approach that simultaneously takes seriously the critiques of making’s claims as technosolutionist while also embracing its utopian project as worth reconstituting in broader sociopolitical terms. It applies anthropological theory of the global and feminist-utopianism to the analysis of findings from research on making cultures in Taiwan and China. More specifically, the paper provides ethnographic snippets of utopian glimmers in order to speculatively imagine and explore alternative futures of making worth pursuing, and in so doing re-constitute the utopian vision of making. [A link to the PDF]

Crafting technology: Reimagining the processes, materials, and cultures of electronics (2013) by Leah Buechley and Hannah Perner-Wilson 

This article examines the practice of electronics building in the context of other crafts. We compare the experience of making electronics with the experiences of carving, sewing, and painting. Our investigation is grounded in a survey of 40 practicing craftspeople who are working in each of these disciplines. We then use this survey as a foundation for a discussion of hybrid craft—integrations of electronics with carving, sewing, and painting. We present examples of hybrid craft and discuss the ways in which blended practices can enrich and diversify technology. [A link to the PDF]

Democratizing technology: pleasure, utility and expressiveness in DIY and maker practice (2013) by Joshua G. Tanenbaum, Amanda M. Williams, Audrey Desjardins, and Karen Tanenbaum.

DIY, hacking, and craft have recently drawn attention in HCI and CSCW, largely as a collaborative and creative hobbyist practice. We shift the focus from the recreational elements of this practice to the ways in which it democratizes design and manufacturing. This democratized technological practice, we argue, unifies playfulness, utility, and expressiveness, relying on some industrial infrastructures while creating demand for new types of tools and literacies. Thriving on top of collaborative digital systems, the Maker movement both implicates and impacts professional designers. As users move more towards personalization and reappropriation, new design opportunities are created for HCI. Here is the PDF and here comes also a small video featuring the authors made for this article:


5 juni, 2016

Om making och maker begreppet

Making är ett het och omdiskuterad ämne både i akademin och industrin. Ur industrins synvinkel så öppna making och makerrörelsen upp för tillväxt i form av flera experter inom olika områden så som IT, tillverkning, teknik och idégenerering. Det anses också som en språngbräda för entreprenörbranschen och möjligheter för teknologiskt framgång.

Akademin och därmed forskare från hela världen forskar om maker rörelsen och inom de senaste fem till tio år har antalet av publikationer växt exponentiell och verka fortsätter likaså. Många av de människor som är makers idag har tidigare skapad i deras garage, källare och verkstäder. I årtusenden har människor manipulera objekt för att passa deras behov och förvandla världen omkring dem. Den världen vi ser idag och de många uppfinningar och innovationer är bevis på den långa historia av allt ”görande”. Jag tänkte först prata lite om de olika betydelser av själva begreppen som används för making, Do-it-yourself (DIY) och hacking och sedan prata lite om vem makern är enligt olika populärvetenskapliga och vetenskapliga källor.

Om vi nu kolla på vad forskare säga kring själva begreppet, så blir det tydligt att vi prata om en form av aktivitet där individer bygga, skapa, modifiera eller reparera material och objekt själv.

“We define DIY as any creation, modification or repair of objects without the aid of paid professionals” Kuznetsov & Paulos (2010)

De individerna som är aktiva inom rörelsen kallas ibland för amatörer, utan att nedsätta deras kompetens (de flesta har väldigt högt spetskompetens i just sina områden) utan snarare för att betona att de flesta inom DIY kulturen inte är yrkesutövare i samma verksamhet och motiveras av kommersiella syften: DIY begreppet används bland annat om den som är händig och hellre bygger eget istället för att anlita någon eller köpa färdigt, när det gäller till exempel elektronik, lagning av fordon, husbygge osv.

”DIY involves an array of creative activities in which people use, repurpose and modify existing materials to produce something. These techniques are sometimes codified and shared so that others can reproduce, re-interpret or extend them.” Buecheley et al. (2009)

När hacking kan ses som ett intellektuellt utmanande av kreativt överkomma begränsningarna av programmeringssystem, så representera making en teknik-baserade förlängning av DIY som kombinerar både mjukvara och hårdvara, som bygger på ett samspel av fysiskt och digitalt material.

Nu efter vi har någon form av uppfattning av vad olika begreppen och hur en maker sägs vara, så tycker jag att vi kolla nu på själva rörelsen som då kan sammanfattas kortfattad i olika punkter. Maker rörelsen som vi ser idag är:

  • en global subkultur med rötterna i USA
  • rörelse orienterad mot alla former av DIY
  • viljan att praktiskt förstår hur saker fungera
  • önskan/viljan att få saker fungera bättre
  • uppkomsten av en uttalad social gemenskap kring nyfikenheten
  • samt umgänge via digitala och fysiska platser och kring verktyg

Vem är makern?

En maker är någon som hämta identitet och mening från själva skapelseakt [Tanebaum et. al. 2013). Det som skiljer dagens makers från uppfinnare och gör-det-självare i andra epoker är den kraften som ges de genom modern teknik och en globaliserad ekonomi, både för att ansluta och lära sig och som ett medel för produktion och distribution. Kraftfull digital programvara tillåter dem flesta att designa, modellera och konstruera egna skapelser, och samtidigt sänka tröskeln att lära sig att använda sig av teknologier och maskiner. Därför kommer vi faktiskt närmare och närmare att få till industri lik kvalitet på verktygen som 3D skrivaren, fräs och skärmaskiner etc.

Idéerna och terminologin kring rörelsen håller på att förändra sig i samband med den utsträckning making sprida sig. Jag tycker själv att forskare borde vara med i maker rörelsen, skapa och formulera tillsammans med representanter från rörelsen vad making och vem en maker är enligt de (oss). Så detta är kanske något vi kan bepröva tillsammans i framtiden?

Förra hösten så blev jag intervjuat om just makerrörelsen från två journalistik studenter på högskolan jag arbeta vid, så om ni är intresserad så finns det här ett Podkast om makingkultur att lyssna på.

I ett kommande blogginlägg, så kommer jag skriva om flera perspektiv, ställningstagande och kritiska perspektiv som har börjat komma upp i forskningsdiskussionen kring making.

 

/Sophie

 

Referenser

Buechley, Leah, et al. ”DIY for CHI: methods, communities, and values of reuse and customization.” CHI’09 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems. ACM, 2009.

Kuznetsov, Stacey, and Eric Paulos. ”Rise of the expert amateur: DIY projects, communities, and cultures.” Proceedings of the 6th Nordic Conference on Human-Computer Interaction: Extending Boundaries. ACM, 2010.

Tanenbaum, Joshua G., et al. ”Democratizing technology: pleasure, utility and expressiveness in DIY and maker practice.” Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems. ACM, 2013.

 


1 juni, 2016




Copyright © 2017 Makertjej