Om making och maker begreppet

Making är ett het och omdiskuterad ämne både i akademin och industrin. Ur industrins synvinkel så öppna making och makerrörelsen upp för tillväxt i form av flera experter inom olika områden så som IT, tillverkning, teknik och idégenerering. Det anses också som en språngbräda för entreprenörbranschen och möjligheter för teknologiskt framgång.

Akademin och därmed forskare från hela världen forskar om maker rörelsen och inom de senaste fem till tio år har antalet av publikationer växt exponentiell och verka fortsätter likaså. Många av de människor som är makers idag har tidigare skapad i deras garage, källare och verkstäder. I årtusenden har människor manipulera objekt för att passa deras behov och förvandla världen omkring dem. Den världen vi ser idag och de många uppfinningar och innovationer är bevis på den långa historia av allt ”görande”. Jag tänkte först prata lite om de olika betydelser av själva begreppen som används för making, Do-it-yourself (DIY) och hacking och sedan prata lite om vem makern är enligt olika populärvetenskapliga och vetenskapliga källor.

Om vi nu kolla på vad forskare säga kring själva begreppet, så blir det tydligt att vi prata om en form av aktivitet där individer bygga, skapa, modifiera eller reparera material och objekt själv.

“We define DIY as any creation, modification or repair of objects without the aid of paid professionals” Kuznetsov & Paulos (2010)

De individerna som är aktiva inom rörelsen kallas ibland för amatörer, utan att nedsätta deras kompetens (de flesta har väldigt högt spetskompetens i just sina områden) utan snarare för att betona att de flesta inom DIY kulturen inte är yrkesutövare i samma verksamhet och motiveras av kommersiella syften: DIY begreppet används bland annat om den som är händig och hellre bygger eget istället för att anlita någon eller köpa färdigt, när det gäller till exempel elektronik, lagning av fordon, husbygge osv.

”DIY involves an array of creative activities in which people use, repurpose and modify existing materials to produce something. These techniques are sometimes codified and shared so that others can reproduce, re-interpret or extend them.” Buecheley et al. (2009)

När hacking kan ses som ett intellektuellt utmanande av kreativt överkomma begränsningarna av programmeringssystem, så representera making en teknik-baserade förlängning av DIY som kombinerar både mjukvara och hårdvara, som bygger på ett samspel av fysiskt och digitalt material.

Nu efter vi har någon form av uppfattning av vad olika begreppen och hur en maker sägs vara, så tycker jag att vi kolla nu på själva rörelsen som då kan sammanfattas kortfattad i olika punkter. Maker rörelsen som vi ser idag är:

  • en global subkultur med rötterna i USA
  • rörelse orienterad mot alla former av DIY
  • viljan att praktiskt förstår hur saker fungera
  • önskan/viljan att få saker fungera bättre
  • uppkomsten av en uttalad social gemenskap kring nyfikenheten
  • samt umgänge via digitala och fysiska platser och kring verktyg

Vem är makern?

En maker är någon som hämta identitet och mening från själva skapelseakt [Tanebaum et. al. 2013). Det som skiljer dagens makers från uppfinnare och gör-det-självare i andra epoker är den kraften som ges de genom modern teknik och en globaliserad ekonomi, både för att ansluta och lära sig och som ett medel för produktion och distribution. Kraftfull digital programvara tillåter dem flesta att designa, modellera och konstruera egna skapelser, och samtidigt sänka tröskeln att lära sig att använda sig av teknologier och maskiner. Därför kommer vi faktiskt närmare och närmare att få till industri lik kvalitet på verktygen som 3D skrivaren, fräs och skärmaskiner etc.

Idéerna och terminologin kring rörelsen håller på att förändra sig i samband med den utsträckning making sprida sig. Jag tycker själv att forskare borde vara med i maker rörelsen, skapa och formulera tillsammans med representanter från rörelsen vad making och vem en maker är enligt de (oss). Så detta är kanske något vi kan bepröva tillsammans i framtiden?

Förra hösten så blev jag intervjuat om just makerrörelsen från två journalistik studenter på högskolan jag arbeta vid, så om ni är intresserad så finns det här ett Podkast om makingkultur att lyssna på.

I ett kommande blogginlägg, så kommer jag skriva om flera perspektiv, ställningstagande och kritiska perspektiv som har börjat komma upp i forskningsdiskussionen kring making.

 

/Sophie

 

Referenser

Buechley, Leah, et al. ”DIY for CHI: methods, communities, and values of reuse and customization.” CHI’09 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems. ACM, 2009.

Kuznetsov, Stacey, and Eric Paulos. ”Rise of the expert amateur: DIY projects, communities, and cultures.” Proceedings of the 6th Nordic Conference on Human-Computer Interaction: Extending Boundaries. ACM, 2010.

Tanenbaum, Joshua G., et al. ”Democratizing technology: pleasure, utility and expressiveness in DIY and maker practice.” Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems. ACM, 2013.

 





Copyright © 2019 Makertjej