Kritik och olika perspektiv kring making

I de flesta sammanhang så ses making och maker rörelsen som ett helt fantastiskt fenomen som möjliggör att många kommer i kontakt med teknik, en rörelse som öppna upp och demokratisera själva teknologin och som framhäver innovation och nyskapande. Förstår mig inte fel – allt detta är viktiga och bra egenskaper rörelsen står för och företräder: men om man kolla lite djupare och börjar rota runt i de olika diskussionen och kontexten så borde det finnas även utrymme för kritik och reflektion. Så kan man t.ex. börjar fundera kring de olika perspektiven som maker rörelsen berör och utifrån de kan olika frågeställningar växer fram.

 Olika perspektiv om making, makers och maker rörelsen:

  • ekonomiskt perspektiv: innovation & ekonomisk tillväxt (start-ups)
  • kulturell perspektiv: maker (sub)kultur som fenomen och möjligt kulturell knutpunkt
  • samhällsperspektiv: kunskaps delning / lärande och open source
  • ekologiskt perspektiv: medvetenhet om konsumtion / återanvändning / re-cycle
  • teknologiskt perspektiv: större intresse för teknik driver utvecklingen framåt/ och påverka tillgänglighet och prissättning
  • produktutvecklings perspektiv: påverkan på tillverkningsprocessen

Min egna vinkling är då forskarens perspektiv och forskare inom min forskningsfält av HCI (Human-computer interaction) såg makern först som en ny användare inom en hobbyrörelse, men sedan dess har uppfattningen förändrats och maker rörelsen ses numera som en interdisciplinär arena inom social computing som öppnar upp för innovation, skola/utbildning och ekonomiskt tillväxt. Jag själv är intresserad på vad som faktiskt hände i maker kontexten: hur är making organiserat, vad är de ledande drivkrafter bakom rörelsen, har making en kulturell kontext och vad är det som faktiskt görs på en makerspace?

Men andra kritiska frågor som kan ställas är till exempel:

  • Hur öppet och tillgänglig är själva rörelsen egentligen? Få alla vara med på samma villkor?
  • Hur hållbar det vi gör på maker-, hackerspaces och fablabs egentligen?
  • Vem är det som profitera från själva rörelsen i slutändan?

Det finns väldigt intressanta vetenskapliga artiklar att kolla i på om ni är intresserad att fokusera just på de kritiska frågorna och idéerna vad making faktiskt öppna upp för, så kommer här en sammanställning av några artiklar, som gå lätt att hitta på t.ex. google scholar eller via olika bibliotek och databasar.

Men hur tänker ni kring making? Vad är det för er? Jag är jätte nyfiken att höra vad ni tycker. Om ni inte vill svara här direkt, så kan vi kanske höras eller ses framöver på spacet, över en kopp kaffe eller vid nästa makertjej träff?

// makertjej Sophie @sokuela

kategorize

Bilden visar hur jag kategorisera och försöker hitta sammanhang efter datainsamlingen


 

INSPIRATION FÖR FORTSATT LÄSANDE

Reconstituting the Utopian Vision of Making: HCI after Technosolutionism (2016) by Silvia Lindtner, Shaowen Bardzell and Jeffrey Bardzell 

Abstract: HCI research has both endorsed ”making” for its innovation and democratization capacity and critiqued its underlying technosolutionism, i.e., the idea that technology provides solutions to complex social problems. This paper offers a reflexive-interventionist approach that simultaneously takes seriously the critiques of making’s claims as technosolutionist while also embracing its utopian project as worth reconstituting in broader sociopolitical terms. It applies anthropological theory of the global and feminist-utopianism to the analysis of findings from research on making cultures in Taiwan and China. More specifically, the paper provides ethnographic snippets of utopian glimmers in order to speculatively imagine and explore alternative futures of making worth pursuing, and in so doing re-constitute the utopian vision of making. [A link to the PDF]

Crafting technology: Reimagining the processes, materials, and cultures of electronics (2013) by Leah Buechley and Hannah Perner-Wilson 

This article examines the practice of electronics building in the context of other crafts. We compare the experience of making electronics with the experiences of carving, sewing, and painting. Our investigation is grounded in a survey of 40 practicing craftspeople who are working in each of these disciplines. We then use this survey as a foundation for a discussion of hybrid craft—integrations of electronics with carving, sewing, and painting. We present examples of hybrid craft and discuss the ways in which blended practices can enrich and diversify technology. [A link to the PDF]

Democratizing technology: pleasure, utility and expressiveness in DIY and maker practice (2013) by Joshua G. Tanenbaum, Amanda M. Williams, Audrey Desjardins, and Karen Tanenbaum.

DIY, hacking, and craft have recently drawn attention in HCI and CSCW, largely as a collaborative and creative hobbyist practice. We shift the focus from the recreational elements of this practice to the ways in which it democratizes design and manufacturing. This democratized technological practice, we argue, unifies playfulness, utility, and expressiveness, relying on some industrial infrastructures while creating demand for new types of tools and literacies. Thriving on top of collaborative digital systems, the Maker movement both implicates and impacts professional designers. As users move more towards personalization and reappropriation, new design opportunities are created for HCI. Here is the PDF and here comes also a small video featuring the authors made for this article:





Copyright © 2019 Makertjej