MakersLink checkar ut

Nu är snart veckan slut, men de roliga nyheterna fortsätter att rulla in. MakersLink har jobbat på att skapa kontaktytor med Makertjej i fokus sedan starten. Sådant betalar sig. Därför är vi superpepp och glada över att avsluta veckan med en hel drös med roliga nyheter om kul grejer på gång hos oss.

Först upp är samarbeten på bred front, för det är ju det makerrörelsen handlar om. Vi delar och vi sprider kunskap och alla är lika välkomna in i spacen i rörelsen och gärna så tidigt som möjligt. Därför har vi täta kontakter med vår lokala CoderDojo och deras coacher. I torsdags höll vi en introkurs i CAD och 3D-modellering i spaccet med våra kompisar från Dojon och på tisdag den 14/7 kommer teamet tillbaka för en introduktion till makerrörelsen med hela CoderDojo Summercamp. Hur kul? Superkul! Om ni vill se hur det går, kolla in på vår Faccebook-sida.

Om CoderDojo

CoderDojo East Sweden är en öppen programmeringsskola för barn mellan 7-17. Verksamheten finns i Linköping och Norrköping, och drivs som en ideell organisation av studenter och lärare vid Linköpings universitet. CoderDojo finns över hela världen. Sedan starten i Irland 2011 har det vuxit till 400+ platser i 40+ länder. Syftet är att få fler tjejer och killar att testa på att koda. På coderdojo.se finns länkar till samtliga dojos i Sverige.

Som om inte det räcker har vi förlängt denna maker-tisdag till att avlösas av tjejerna från Datamuseets Nördkollo. 40 tjejer i åldrarna 13-19 är anmälda till kollot och alla är hjärtligt välkomna till MakersLinks lokaler för en introduktion till making och så klart också till Makertjej! Till min personliga, stora lycka har jag också tillfrågats om att sitta med i Nördkollos jury för att bedöma spelen som tjejerna tar fram på lägret. Hur peppad är inte jag? 😀

Om Nördkollo

Nördkollo är ett teknikläger som anordnas i Linköping. I år träffas kollot den 14-18 juni. Det är en trygg plats för dig som vill lära dig mer om teknik och träffa nya vänner med liknande intressen. Vi bjuder in kvinnliga spelutvecklare och workshopledare från teknikbranschen som delar med sig av sina bästa tips! I år samarbetar vi bland annat med spelföretagen DICE och Paradox. Nördkollo arrangeras av Datamuseet IT-ceum och Folkuniversitetet som en del av projektet Amiga! där en tjejgrupp träffas på museet en gång i veckan och gör roliga saker tillsammans. Läs mer om Amiga!

makerslink_coming_up

Och nu kunde det ju vara slut på roliga nyheter, men icke! Eftersom vi i Linköping råkar ha supertrevliga m.nu som återkommande sponsor och leverantör till MakersLink och våra medlemmar har vi den stora lyckan att få spons härifrån till tisdagens aktiviter, men det är bara upptakten till yey-festen. Eftersom m.nu fortsätter att vara awesome har vi nu också spikat ett samarbete där m.nu kommer gå in som sponsor för Makertjej. Mer information om det här kommer. Woho!

För att runda av denna fanastiska vecka kan vi också släppa nyheten att MakersLink och Makertjej kommer finnas representerade i Almedalen där vi kommer prata om öppna verkstäder som innovationsplattformar och samhällsnyttan med makerspaces. Det vore superkul att träffa andra makers på plats. Ska du dit? Kontakta gärna mig på anette@coffeebased.com.

Läs mer om eventet där vi medverkar här.

Det var allt från MakersLink för denna vecka. Go forth and make girls, så hoppas jag att vi ses vi ute i spacen, på bloggar, i instaflöden och på meetups! Hej och tack för fisken!


12 juni, 2016

Makertjej @Makercamp Lights

Det här med making är något som inte riktigt har en fast form eller ramverk och som delas över flera området – det är en stor anledning till att jag är så förtjust i makerrörelsen. Det var också det som, i september förra året, fick mig att packa ihop mig själv och mitt bästa Makertjej-face och sticka till Alingsås för att representera MakersLink och delta Lights in Alingsås. Det var också här som jag höll i min allra första Makertjej-workshop.

Som del i introveckan till ljusfestivalen hade Makertjej fått i uppdrag att hålla en workshop i det lokala köpcentrat Vimpeln på tema ljus och vad passar då bättre än att bygga Makertjejs ljushängen? På två timmar hann vi med att bygga ca 200 hängen med barn i alla åldrar. Några blev nästan bofasta vid vårt bord och kunde inte slita sig. När dagen var slut flyttade Makertjej med våra inlånade 3D-skrivare från 3DVerkstan över till nästa fas, Makercamp Lights, och fortsatte att producera 3D-printade fjärilar och ljushängen med förbipasserande.

lighstinalingsas

Makercamp Lights tog form tack vare initaitivmakaren Henrik Blennow som med sin Makermobil och The Tree blev hjärtat för ett camp med makers inresta från olika delar av landet. Vi fungerade som upptakten till själva ljusfestivalen och med makergodis i form av ledstrips, fiberoptiskt ljus, Strawbees Mega, Polygo och Arduinos, samt 3D-printers presenterade vi markerrörelsen för nyfikna Alingsåsbor och inresta ljusdesigners från hela världen. Vi lämnade också efter oss inte mindre än fyra installationer på tema making med ljus. Det största projektet var ”Barnens framtidspark” där barn från flera förskolor hade fått löda en egen liten krets med tema framtid som vi makers på plats sedan kopplade och som slutligen blev ett nätverk av lysande figurer runt The Tree. En riktigt färgsprakande härva av kreativitet.

Då hade jag aldrig 3D-printat förut och allt med making var på en gång välbekant, men väldigt nytt. Som en typiskt ”Oh, shiiiiny-person” som snabbt hittar nya intressen är making ett veritabelt smörgårdsbord av möjligheter och Makercamp var inget undantag. Vill man snabbspola sin egen utveckling är ett camp med ett tema som ljus verkligen tacksamt att samlas kring. På tema Makertjej lämnade vi, förutom en svärm av ljushängen, efter oss LED-upplysta fjärilar byggda i flexibla Strawbees Mega i fjärilsdomen och våra 3D-printade fjärilar som svärmade i en spotligt i domens tak. Allt i samarbete med hela gänget i campet. <3

Se bilder från MakerCamp och festivalen i The Trees insta-feed.


8 juni, 2016

MakersLink – Makerspace Linköping

Hej!
Jag heter Anette Therén och hör till MakersLink, eller Makerspace Linköping som vi heter i mer formella sammanhang. Denna vecka tar jag mig an utmaningen att blogga på tema maker och Makertjej. En ganska angenäm uppgift.

makertjej_makerslinkMakersLink ligger, inte helt oväntat i Linköping, och huserar i en lokal om ca 500 kvm mitt emellan centrala city och Linköpings Universitet. I lokalen finns 3D-printers, CNC-fräs, laserskärare, bandsåg, elektroniklabb och ett helt fantastiskt medlemsgäng. Sedan spacet grundades för drygt ett år sedan har vi nu över 200 medlemmar.

Min egen bakgrund är ganska spretig och hur jag halkade in i makerrörelsen likaså. Jag är i botten medievetare med stickspår inom medie- och kulturproduktion med konstnärlig gestaltning som huvudäme. Jag har också sålt elektronik och datortillbehör, plockat isär och byggt datorer och demonstrerat elektronik på mässor. Jag brinner för natur och kultur och gillar att sammanföra teman i gränsländerna mellan hantverk, konst, kultur och tekniknörderi.

Vill man göra en lång historia kort är jag en kroniskt nyfiken person som har väldigt svårt att sluta lära mig nya saker. En typisk maker. Ungefär på samma sätt halkade jag in i makerrörelsen. Jag träffade en designer och maker som får glödlampor att flyta på magnetfält (I kid you not, kolla in projektet Flyte), förstod att 3D-skrivare är kul kompisar, hörde ett rykte att Linköping var på väg att få sitt eget makerspace och sen var jag uppslukad. Här är jag nu.

Det fina med makerrörelsen är att man inte blir mätt på nya lärdomar. Det kommer hela tiden nya saker att undersöka. Genom MakersLink och Makertjej har jag t ex hunnit med att lära mig att löda, 3D-modellera, provat på att koda för Arduino, fått en crash course i 3D-printing och arrangerat workshops med digibling och ljussmycken, hängt med Makermobilen och The Tree under ljusfestivalen Lights in Alingsås och medverkat i Musikhjälpen för att pimpa glasburen med Makertjejs ljushängen. Tänk vad man kan hinna med på bara ett år när man är en maker! Amazing.

Mest amazing har det ändå varit att vara ute och introducera andra till making och makerrörelsen. Att se någon plocka upp en lödkolv för första gången för att löda och få igång kod på en liten microcontroller är ganska oslagbart och det är precis vad making handlar om för mig – att lära genom att dela med sig av kunskap till andra.

Börjar du bli sugen på att haka på makerrörelsen? Om du bor i Linköping är du jättevälkommen till MakersLink på Westmansgatan 47. Bor du någon annanstans i landet finns det säkert ett makerspace i närheten, annars kanske det är just du som ska starta upp det?


7 juni, 2016

Kritik och olika perspektiv kring making

I de flesta sammanhang så ses making och maker rörelsen som ett helt fantastiskt fenomen som möjliggör att många kommer i kontakt med teknik, en rörelse som öppna upp och demokratisera själva teknologin och som framhäver innovation och nyskapande. Förstår mig inte fel – allt detta är viktiga och bra egenskaper rörelsen står för och företräder: men om man kolla lite djupare och börjar rota runt i de olika diskussionen och kontexten så borde det finnas även utrymme för kritik och reflektion. Så kan man t.ex. börjar fundera kring de olika perspektiven som maker rörelsen berör och utifrån de kan olika frågeställningar växer fram.

 Olika perspektiv om making, makers och maker rörelsen:

  • ekonomiskt perspektiv: innovation & ekonomisk tillväxt (start-ups)
  • kulturell perspektiv: maker (sub)kultur som fenomen och möjligt kulturell knutpunkt
  • samhällsperspektiv: kunskaps delning / lärande och open source
  • ekologiskt perspektiv: medvetenhet om konsumtion / återanvändning / re-cycle
  • teknologiskt perspektiv: större intresse för teknik driver utvecklingen framåt/ och påverka tillgänglighet och prissättning
  • produktutvecklings perspektiv: påverkan på tillverkningsprocessen

Min egna vinkling är då forskarens perspektiv och forskare inom min forskningsfält av HCI (Human-computer interaction) såg makern först som en ny användare inom en hobbyrörelse, men sedan dess har uppfattningen förändrats och maker rörelsen ses numera som en interdisciplinär arena inom social computing som öppnar upp för innovation, skola/utbildning och ekonomiskt tillväxt. Jag själv är intresserad på vad som faktiskt hände i maker kontexten: hur är making organiserat, vad är de ledande drivkrafter bakom rörelsen, har making en kulturell kontext och vad är det som faktiskt görs på en makerspace?

Men andra kritiska frågor som kan ställas är till exempel:

  • Hur öppet och tillgänglig är själva rörelsen egentligen? Få alla vara med på samma villkor?
  • Hur hållbar det vi gör på maker-, hackerspaces och fablabs egentligen?
  • Vem är det som profitera från själva rörelsen i slutändan?

Det finns väldigt intressanta vetenskapliga artiklar att kolla i på om ni är intresserad att fokusera just på de kritiska frågorna och idéerna vad making faktiskt öppna upp för, så kommer här en sammanställning av några artiklar, som gå lätt att hitta på t.ex. google scholar eller via olika bibliotek och databasar.

Men hur tänker ni kring making? Vad är det för er? Jag är jätte nyfiken att höra vad ni tycker. Om ni inte vill svara här direkt, så kan vi kanske höras eller ses framöver på spacet, över en kopp kaffe eller vid nästa makertjej träff?

// makertjej Sophie @sokuela

kategorize

Bilden visar hur jag kategorisera och försöker hitta sammanhang efter datainsamlingen


 

INSPIRATION FÖR FORTSATT LÄSANDE

Reconstituting the Utopian Vision of Making: HCI after Technosolutionism (2016) by Silvia Lindtner, Shaowen Bardzell and Jeffrey Bardzell 

Abstract: HCI research has both endorsed ”making” for its innovation and democratization capacity and critiqued its underlying technosolutionism, i.e., the idea that technology provides solutions to complex social problems. This paper offers a reflexive-interventionist approach that simultaneously takes seriously the critiques of making’s claims as technosolutionist while also embracing its utopian project as worth reconstituting in broader sociopolitical terms. It applies anthropological theory of the global and feminist-utopianism to the analysis of findings from research on making cultures in Taiwan and China. More specifically, the paper provides ethnographic snippets of utopian glimmers in order to speculatively imagine and explore alternative futures of making worth pursuing, and in so doing re-constitute the utopian vision of making. [A link to the PDF]

Crafting technology: Reimagining the processes, materials, and cultures of electronics (2013) by Leah Buechley and Hannah Perner-Wilson 

This article examines the practice of electronics building in the context of other crafts. We compare the experience of making electronics with the experiences of carving, sewing, and painting. Our investigation is grounded in a survey of 40 practicing craftspeople who are working in each of these disciplines. We then use this survey as a foundation for a discussion of hybrid craft—integrations of electronics with carving, sewing, and painting. We present examples of hybrid craft and discuss the ways in which blended practices can enrich and diversify technology. [A link to the PDF]

Democratizing technology: pleasure, utility and expressiveness in DIY and maker practice (2013) by Joshua G. Tanenbaum, Amanda M. Williams, Audrey Desjardins, and Karen Tanenbaum.

DIY, hacking, and craft have recently drawn attention in HCI and CSCW, largely as a collaborative and creative hobbyist practice. We shift the focus from the recreational elements of this practice to the ways in which it democratizes design and manufacturing. This democratized technological practice, we argue, unifies playfulness, utility, and expressiveness, relying on some industrial infrastructures while creating demand for new types of tools and literacies. Thriving on top of collaborative digital systems, the Maker movement both implicates and impacts professional designers. As users move more towards personalization and reappropriation, new design opportunities are created for HCI. Here is the PDF and here comes also a small video featuring the authors made for this article:


5 juni, 2016

Om making och maker begreppet

Making är ett het och omdiskuterad ämne både i akademin och industrin. Ur industrins synvinkel så öppna making och makerrörelsen upp för tillväxt i form av flera experter inom olika områden så som IT, tillverkning, teknik och idégenerering. Det anses också som en språngbräda för entreprenörbranschen och möjligheter för teknologiskt framgång.

Akademin och därmed forskare från hela världen forskar om maker rörelsen och inom de senaste fem till tio år har antalet av publikationer växt exponentiell och verka fortsätter likaså. Många av de människor som är makers idag har tidigare skapad i deras garage, källare och verkstäder. I årtusenden har människor manipulera objekt för att passa deras behov och förvandla världen omkring dem. Den världen vi ser idag och de många uppfinningar och innovationer är bevis på den långa historia av allt ”görande”. Jag tänkte först prata lite om de olika betydelser av själva begreppen som används för making, Do-it-yourself (DIY) och hacking och sedan prata lite om vem makern är enligt olika populärvetenskapliga och vetenskapliga källor.

Om vi nu kolla på vad forskare säga kring själva begreppet, så blir det tydligt att vi prata om en form av aktivitet där individer bygga, skapa, modifiera eller reparera material och objekt själv.

“We define DIY as any creation, modification or repair of objects without the aid of paid professionals” Kuznetsov & Paulos (2010)

De individerna som är aktiva inom rörelsen kallas ibland för amatörer, utan att nedsätta deras kompetens (de flesta har väldigt högt spetskompetens i just sina områden) utan snarare för att betona att de flesta inom DIY kulturen inte är yrkesutövare i samma verksamhet och motiveras av kommersiella syften: DIY begreppet används bland annat om den som är händig och hellre bygger eget istället för att anlita någon eller köpa färdigt, när det gäller till exempel elektronik, lagning av fordon, husbygge osv.

”DIY involves an array of creative activities in which people use, repurpose and modify existing materials to produce something. These techniques are sometimes codified and shared so that others can reproduce, re-interpret or extend them.” Buecheley et al. (2009)

När hacking kan ses som ett intellektuellt utmanande av kreativt överkomma begränsningarna av programmeringssystem, så representera making en teknik-baserade förlängning av DIY som kombinerar både mjukvara och hårdvara, som bygger på ett samspel av fysiskt och digitalt material.

Nu efter vi har någon form av uppfattning av vad olika begreppen och hur en maker sägs vara, så tycker jag att vi kolla nu på själva rörelsen som då kan sammanfattas kortfattad i olika punkter. Maker rörelsen som vi ser idag är:

  • en global subkultur med rötterna i USA
  • rörelse orienterad mot alla former av DIY
  • viljan att praktiskt förstår hur saker fungera
  • önskan/viljan att få saker fungera bättre
  • uppkomsten av en uttalad social gemenskap kring nyfikenheten
  • samt umgänge via digitala och fysiska platser och kring verktyg

Vem är makern?

En maker är någon som hämta identitet och mening från själva skapelseakt [Tanebaum et. al. 2013). Det som skiljer dagens makers från uppfinnare och gör-det-självare i andra epoker är den kraften som ges de genom modern teknik och en globaliserad ekonomi, både för att ansluta och lära sig och som ett medel för produktion och distribution. Kraftfull digital programvara tillåter dem flesta att designa, modellera och konstruera egna skapelser, och samtidigt sänka tröskeln att lära sig att använda sig av teknologier och maskiner. Därför kommer vi faktiskt närmare och närmare att få till industri lik kvalitet på verktygen som 3D skrivaren, fräs och skärmaskiner etc.

Idéerna och terminologin kring rörelsen håller på att förändra sig i samband med den utsträckning making sprida sig. Jag tycker själv att forskare borde vara med i maker rörelsen, skapa och formulera tillsammans med representanter från rörelsen vad making och vem en maker är enligt de (oss). Så detta är kanske något vi kan bepröva tillsammans i framtiden?

Förra hösten så blev jag intervjuat om just makerrörelsen från två journalistik studenter på högskolan jag arbeta vid, så om ni är intresserad så finns det här ett Podkast om makingkultur att lyssna på.

I ett kommande blogginlägg, så kommer jag skriva om flera perspektiv, ställningstagande och kritiska perspektiv som har börjat komma upp i forskningsdiskussionen kring making.

 

/Sophie

 

Referenser

Buechley, Leah, et al. ”DIY for CHI: methods, communities, and values of reuse and customization.” CHI’09 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems. ACM, 2009.

Kuznetsov, Stacey, and Eric Paulos. ”Rise of the expert amateur: DIY projects, communities, and cultures.” Proceedings of the 6th Nordic Conference on Human-Computer Interaction: Extending Boundaries. ACM, 2010.

Tanenbaum, Joshua G., et al. ”Democratizing technology: pleasure, utility and expressiveness in DIY and maker practice.” Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems. ACM, 2013.

 


1 juni, 2016

Making, forskning och allt mitt emellan

Hejsan! Jag heter Sophie Landwehr Sydow och kommer att dela med mig min forskarvardag under #blogg100 utmaningen. Jag forska nämligen kring Maker rörelsen – det betyder att jag undersöker subkulturen och ingångarna ifrån ett vetenskapligt perspektiv. Maker rörelsen är ett jätte intressant område för olika discipliner inom akademin och så klart för industrin, som de flesta redan vet.

Här kommer ett litet video där jag säger hej och berätta mera:

Kanske lite om min bakgrund då: jag är just nu doktorand på Södertörns Högskola (SH), och forskar inom medieteknik och är också inskriven under området Information society (på DSV vid Stockholms universitet). Själva forskningsområdet  kallas för Human-computer interaction (HCI) eller på svenska människa-data interaktion och mina forskningsresultat skrivs och publiceras på engelska. En del av min tjänst är dock också att undervisa studenter inom ämnet och jag försöka inspirera och smitta de av maker anda, där de få jobba med olika fysiska och digitala material och verktyg. Innan forskarjobbet så jobbade jag som interaktionsdesigner, men är även utbildat projektledare inom mediabranschen. 

Jag tycker att making ett fascinerade område som utmanar, förändrar och testar gränser mellan hobbybaserad verksamhet, entreprenörskap och tillverkningsprocesser. Min utmaning då som doktorand är att kritiskt belysa och förstår vilken plats och betydelse maker rörelsen har för aktiva makers, för akademin, industrin och samhället.

Under denna vecka så kommer jag att dela med mig en del av min (forskar)vardag, makerinitiativ, utbildning och undervisning samt ger en inblick om den akademiska diskursen om makerrörelsen.

Vi ses!

Sophie


30 maj, 2016

Brodera högtalare? Jorå.

Mycket av det jag gjort har varit präglat av en viss osäkerhet på vad det slutliga resultatet egentligen kommer att bli men den biten behöver ju inte nödvändigtvis komma i vägen för entusiasmen. Filosofin har varit: hur svårt kan det rimligtvis vara? Och sen har jag i regel kört på. Jag tänkte idag dela med mig av ett mindre lyckat test och ett pågående projekt!

Först ut blir mina första försök med broderade högtalare. Jag ville ha textilbaserade högtalare till ett annat projekt och hittade en instructable på hur man kan sy sina egna högtalare med konduktiv tråd. Jag körde igång med en tråd som är en blandning av bomull och rostfritt stål (test 1). Många timmar av tråcklande senare så visade det sig att det inte funkade så bra, så jag övergick till en silverbaserad tråd istället. Lite bättre effekt där men ännu inte riktigt den nivå som jag var ute efter så jag gjorde några iterationer med samma material och fick aningens bättre resultat. Gissningsvis hade jag kunnat lösa problemen med en bättre förstärkare men tyvärr fick jag överge projektet då det helt enkelt inte mötte andra krav på vad jag i slutänden skulle ha högtalarna till men jag hoppas att få lite tid till att titta mer på mjuka högtalare i något annat sammanhang senare. Om någon som läser här har provat på att sy högtalare så utbyter jag gärna erfarenheter!

IMG_6195

I dagsläget håller jag på och bygger en väst som det ska gå att spela trummor på, det vill säga att det insytt i plagget kommer att finnas piezoelement som triggar olika ljudsekvenser och spelar upp ljudet i plaggets huva. Det är mitt första större projekt med kroppsnära elektronik och det har funnits tillfällen när jag verkligen har undrat om jag egentligen saknar självbevarelsedrift… men det går långsamt framåt! Än så länge har jag broderat (för hand) två axelklaffar med 30 st LED-lampor vardera (jag vet, jag vet – det finns enklare sätt men jag såg det som en chans att slipa på handsömnaden och kopplandet), 3D-printat nitar som täcker dem, designat och broderat de tyglappar som ska skydda och dölja piezoelementen. Nästa steg blir att ge sig på lite programmering och att få till en liten och smidig förstärkare…. Förhoppningsvis ror jag det i hamn!

RQRP6667



Lysande smycken och broderade kretsar

 

Förutom vår veckobaserade öppna verksamhet så har FabLab Umeå vid flera tillfällen blivit inbjudna som samarbetspartners till evenemang av olika slag där vi fått stå för något praktiskt moment. I höstas var några av oss med på ett CrAfterWork där vi gav besökare möjlighet att testa på att göra elektroniska smycken och broderier. Vi förberedde med att laserskära och etsa ett gäng med broscher så att fokus skulle hamna på elektronikdelen. Det kändes kul att jobba just med smycken och elektronik då det lätt går att få till fina kreationer och att en enkel grundlösning går att variera så mycket. Även kombinationen av ett traditionellt hantverk (broderi) och elektronik som så ofta tycks vara svårt för folk att våga prova på kändes som ett bra sätt att på ett ”mjukt” sätt introducera mjuk elektronik för en annan målgrupp än den redan teknikfrälsta.

Några axplock från CrAfterWork i höstas, ett samarbete med Svensk Form Västerbotten.

Några axplock från CrAfterWork i höstas, ett samarbete med Svensk Form Västerbotten.

Den fredagskvällen i oktober kom cirka 60 deltagare i olika åldrar till Sliperiet och tog med stor entusiasm sig an att löda, limma, brodera och ösa på med glitter i syfte att skapa sig sina alldeles personliga smycken. Två deltagare konfronterades med lödpennan för första gången varav den ena var 6 år gammal och den andra 76 år. Deras förtjusning i slutänden var dock densamma. Det sammanfattar nog ganska väl vad som gör making till en så positiv aktivitet – det får personer med olika åldrar och bakgrunder att skapa saker tillsammans eller jämte varandra och dela sina erfarenheter och insikter genom hela processen.


17 maj, 2016

FabLab Umeå

Hej, denna vecka bloggas det från FabLab Umeå och vid tangenterna finner ni mig, Emma Ewadotter. FabLab Umeå är en del av Sliperiet vid Umeå universitet som är en öppen innovationsmiljö för studenter, forskare och företag med fokus på digitalt understödd produktion och prototypframtagande. FabLab Umeå är en del av ett internationellt nätverk med labb som fungerar som fabrication laboratories där vem som helst med stöd av kunniga personer, aktuell forskning och olika former av produktionsteknik kan göra (nästan) vadsomhelst.

2016-05-09 11.31.57

FabLab Umeå håller varje onsdag mellan kl. 13.00 och 20.00 till i Sliperiets två stora verkstäder 3DLab och SoftLab. Här ges allmänheten bland annat tillgänglighet till 3D-skrivare, laserskärare, broderimaskiner, elektronikutrustning, symaskiner, stickmaskin, vinylskärare och sublimeringsprinters. Allt som behövs är en bra idé och lite skaparlusta!

FabLab Umeå har varit öppet sedan hösten 2014 och intresset har stadigt ökat sedan dess. I dagsläget har vi cirka 15-30 besökare varje kväll som jobbar med just sina unika projekt. Vissa grejer är klara bara på några timmar och andra projekt är mer omfattande och brukar med tiden inkludera flera personer som hjälps åt och lär av varandra. Att använda labbet och maskinerna är gratis, som användare betalar du enbart det material du själv använder. Verksamheten är möjlig tack vare att Sliperiet upplåter sina lokaler samt ger tillgång till material och maskiner och vårt fantastiska gäng med volontärer som viger sina onsdagskvällar till att hjälpa folk att bemästra maskinerna och skapa sina egna alster.

Jag jobbar mest i det labb som kallas SoftLab och har fokus på elektronik och textil, allra helst i kombination. Labbet har utrustning för att jobba med mjuk elektronik och wearables av olika slag men även mer traditionella textila produktionsmetoder som gör det möjligt att sy, brodera, göra digitala textiltryck och designa och sticka sina egna kreationer med hjälp av vår trogna stickmaskin. I SoftLab sker allt från korsstygnssömnad och lagande av trasiga jeans till lödning och konstruerande av dräkter som kan spela musik. Spännvidden är stor!

Mitt engagemang i FabLab Umeå drivs av att jag helt enkelt gillar att bygga saker, dela med mig av det jag kan och att få lära mig nya färdigheter och tekniker i en öppen och välkomnande miljö. Bästa grejen är när en person som aldrig tidigare vågat sig på elektronik eller laserskärning helt plötsligt håller något de själva har skapat i handen och ögonblickligen bubblar över av tusen nya idéer. Att skapa och bygga saker – både själv och tillsammans med andra – ger en alldeles särskild tillfredsställelse som jag tror många skulle må bra av att få uppleva. Inget projekt är för litet, det viktiga är att våga och komma igång!

17 maj, 2016 Emma Ewadotter, FabLab Umeå



Makertjejer från Luleå

Idag blir det en presentation av roliga projekt som makertjejer i Luleå har gjort.

Vi börjar med Tovah Parnes 16 år. Tovah vann nyligen priset som årets nytänkare i Luleå, och här presenterar hon sin häftiga kjol med 220 LEDar.

Tovah Parnes

Sedan har vi Mie Menmark som här presenterar delar av sina smycken som hon modellerar och sedan skriver ut i 3D-skrivaren.

Sist så vill jag visa min neopixellampa byggd av en återvunnen godisburk och trasselskräp från 3D-skrivaren. Sedan har jag använt en neopixel, gemma och ett batteri för att göra lyse till lampan.


11 maj, 2016




Copyright © 2016 Makertjej